Mentalitetsdebatten blossar vilt. På flera olika sidor kan man antingen läsa att man minsann ALDRIG sett en rädd collie och lika ivrigt menar andra att collien faktiskt är en ras som är räddare än de flesta andra raser som har ett material att jämföra med. Samma debatt har blossat upp många gånger under de 25 år jag varit med i klubben. Det som i mina ögon skiljer sig denna gång är den helomvändning som vår rasklubb har gjort. Från att ha jobbat hårt för att förbättra mentaliteten är parollen nu ”alla ska vara med”. Nu menar man att man vill ge de uppfödare som valt att stå utanför samma verktyg som vi andra fått………..Jag vet inte, men i min värld, har samma verktyg funnits tillgängliga för oss alla, bara med den skillnaden att vissa använt dom och andra inte.

Det pratas också mycket om respekt. Vi ska respektera varandras olika åsikter, vi ska respektera de olika inriktningarna inom hundsporten, vi ska respektera att vi vill att våra collie ska se olika ut och framför allt ska vi respektera att vi vill ha olika mentalitet på våra hundar. Vi ska också respektera vår rasklubb som jobbar så hårt och dessutom ideellt.

Jag accepterar och respekterar visst att man kan ha olika åsikter, jag tycker till och med att det är berikande att prata med folk som har en annan mening än jag har själv. Många gånger kan man se saker från lite olika håll och vidga sitt tänkande. Jag respekterar ALLA inriktningar inom hundsporten, jag har själv provat många, lydnad, rallylydnad, viltspår, tjänstehundsutbildning, spår, sök, utställning osv. Jag har absolut ingenting emot folk som har som sitt största intresse i att åka på utställningar, säkert skulle jag tycka det var betydligt roligare om jag hade hundar som vann ibland. För mig är det viktigaste att vi aktiverar våra hundar och gör vi det med utställningsträning eller annan träning har ingen som helst betydelse för min del. Jag respekterar också att vi vill ha olika utseende på hundarna, vissa vill ha jättepälsar, mer stop, mindre eller större hundar etc. Det gör mig heller ingenting, så länge vi något så när hamnar inom vår rasstandard. Den tolkas ju också lite olika beroende på vilken typ man gillar. Jag respekterar även mentalitetsåsikter som går isär, MEN jag accepterar inte avel på rädda individer. Det tycker jag är ett praktexempel på dålig respekt mot våra hundar och mot våra valpköpare.

Nu verkar det som många känner sig trampade på tårna av debatten, speciellt de som har hundar som är felbedömda……….Det gör mig lite förvånad, om man anser att hunden är felbedömd behöver man väl inte alls känna sig träffad. Alla hundar som använts med brutna MH kan väl ändå inte vara felbedömda och det är dom jag vill att man undviker precis som de hundar som samlar på sig en massa kvarstående rädslor.

Nåväl, om vi nu återgår till respekten så kan vi gå in på rasklubben, det var också en styrelsemedlem som påtalat vikten av respekt. Det mest respektlösa och att absolut inte acceptera andras åsikter var väl ändå tilltaget på årsmötet där hela styrelsen stod bakom uttalandet att om vi inte röstade för deras förslag skulle de avgå!! Är det att visa sina medlemmar respekt??? Nu en månad senare skickar man ut ett förslag med en remisstid på en vecka??? Är det att visa respekt?? Ja, inte mot medlemmarna som knappt får tid alls till att fundera över förslagsformuleringarna. Jag frågar igen, varför denna brådska? Vill man inte ha in några svar från medlemmarna? Vad ligger bakom det skyndsamma, är det verkligen så som det spekuleras nu, att det planeras vissa kullar som inte skulle få sin valphänvisning enligt nuvarande system.Ja, det får väl framtiden visa. Men när man pratar om respekt ska man kanske fundera en liten vända till först.

Hur var det nu?? Jovisst ja………….

För att få respekt, måste man visa respekt.