Nu ska jag försöka mig på att blogga. Jag har under lång tid läst många bloggar och ibland retat mig på dess innehåll av många olika orsaker. Jag blir dock sugen på att få uttrycka mina tankar ibland och det vore också roligt att få skriva lite om mina hundars träning och framgångarna där. Jag kommer säkert inte att skriva varje dag och kanske inte ens en gång i veckan, men jag ska försöka att få ner lite då och då.

Idag går mina tankar till helgens årsmöte i Svenska Collieklubben. Jag har under hela min uppfödartid, och den börjar bli ganska lång, varit medlem i klubben vilket jag för övrigt tycker är en självklarhet som uppfödare. Dom flesta årsmöten har jag bevistat och det har varit både lugna trevliga och väldigt stormiga tillställningar. Helgens möte var nog ett av lågvattenmärkena i mitt tycke. Styrelsens framlagda förslag diskuterades länge och väl fram och tillbaka och jag upplevde att många olika åsikter lades fram. Förslaget kändes som en helomvändning från tidigare inställning och rörde valphänvisningens vara eller icke vara. Det pratades från styrelsens sida om att vi måste visa varandra respekt och förståelse. Tonen var trevlig och det blev ingen pajkastning. I och med att det var stora förändringar som förslaget gällde så blev det många inlägg. När det så småningom blev röstningsdags avslutade vår ordförande i klubben med att säga att om vi inte röstade ja skulle hela styrelsen avgå.............Jag har sedan dess gått och funderat på det här och kan inte förstå att en styrelse som jag har litat på och haft stort förtroende för uttalar detta på ett årsmöte och inför en röstning, samma styrelse som bara en liten stund tidigare pratat om respekt!! På alla möten och i alla föreningar som jag varit verksam har aldrig någon liknande påtryckning förekommit. Någonstans känns det inte som min klubb längre och mitt förtroende för styrelsen är helt förbrukat. Ett sånt maktmissbruk framfört av ordförande och med orden att hela styrelsen står bakom. Varför lät man inte mötet rösta och se vad medlemmarna tyckte, eller måste man ha sin vilja igenom till vilket pris om helst? Nu vet jag att många la ner sin röst pga förfarandet, andra röstade ja och några nej. Kontentan är dock att ingen idag vet varför förslaget fick en majoritet i röstningen. Var det för dom nerlagda rösterna?? eller var det så att man röstade ja för att styrelsen skulle vara kvar?? eller var det fler, som jag, som givetvis röstade nej, för mig ska ingen hota för att få min röst!! Ja, ingen vet idag varför förslaget vann, och ingen vet vad man egentligen tyckt (förutom då styrelsen) men helt klart är att så här ska det inte gå till i en demokratisk förening. Mycket mycket tråkigt och många röster höjs nu för en ny styrelse på olika sidor och i bloggar.

Vad förslaget eventuellt skule kunna tillföra för samarbetet mellan uppfödarna har helt tappat betydelsen och det känns ju inte heller bra.

Att sitta i en styrelse är en KONST men ibland blir det bara KONSTIGT!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

       Hehe, jag kan inte annat än skratta. I flertalet föreningar där jag är verksam jagar man folk till alla uppdrag, men tjatar, övertalar, försöker motivera ibland till och med muta. Det är inte lätt att hitta entusiaster som vill arbeta idee...

Efter gårdagens inlägg och de starka reaktionerna på detta, kommer här ett (förhoppningsvis) kortare inlägg. När det gäller det andra stycket i gårdagens blogg är här ett förtydligande, det handlar inte om rykten, det handlar inte om skitprat om mina...

Jag bloggar alldeles för sällan tror jag, nu har jag massor med tankar som bubblar runt igen. Det har skrivits en hel del om Cesar Milan under hösten och nu senast i Hundsport. Många olika synpunkter huruvida hans metoder är bra eller inte. Själv har...

Ja, den som sa att tiden går fortare och fortare och den som nämnde att tiden går fort när man har roligt vet vad de talar om. Här hinns inte med mycket mer än hundar, hundar och hundar…..mina barn kommer med förvånade utrop om jag hinner med ...

Ja nu var det länge sen jag plitade ner något, det har varit sommar och med den mycket glädje och stor sorg. Det är först nu jag med tårarna rinnande kan sätta ord på min sorg. Under våren blev min älskade Pekka sjuk och förloppet var snabbt, straxt ...